FN:s Barnkonventionen

FN:s Barnkonvention handlar om barns rättigheter och jag vill lyfta några viktiga aspekter som gäller alla barn. Dessa bestämmelser är viktiga att förhålla oss till som pedagoger i det dagliga arbetet i förskola. Det handlar mycket om vilken människor syn vi har som individer. 

Som blivande förskollärare tycker jag att det är mycket väsentligt att man utgår från demokratiska värderingar, att alla individer är lika mycket värda oavsett kön, trosuppfattning, nationalitet eller annan funktionsnedsättning. Dessa aspekter är något jag kommer att ta med i mitt kommande yrkesroll.

Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Artikel 6
Varje barn har rätt att utvecklas.

Artikel 12–15 
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. 

Artikel 18
Barnet bästa ska för dem komma i första rummet.   

Artikel 31 

Barnet har rätt till lek, vila och fritid.   

Länk: Barnkonventionen

Utställning/Didaktisk Material

Vid uppföljningen av våra didaktiska material på högskolan fick vi studenter ta del av varandras arbete för att få inspiration och dela med oss av våra erfarenheter till varandra. Alla studenter fick tio minuter tillförfogande för att berätta om det egna materialet. Mycket intressant och se hur vi studenter har skapat så många olika didaktiska material som kan användas ute i förskolan tillsammans med barnen i ett ländande syfte. Alla har använt olika material och tekniker för att åstadkomma detta.

Bilder på student kamraternas didaktiska material!!

Helt fantastiska figurer!!

Språk & Matematik

Vi har under hela utbildningstiden studerat hur viktigt det är att kunna kommunicera genom språket med vår omgivning och detta gäller även barnen på förskolan. Det handlar om att skapa lärande situationer som stimulerar barnens språkutveckling. Det är genom språket vi kan sätta ord på våra tankar och känslor. Språket är en nyckel till att erövra nya kunskaper inom olika områden. Genom att använda dagliga situationer som till exempel måltider, vid utevistelse och samlingar är det viktigt med att låta barnen samtala och kommunicera med varandra, för att utveckla ordförrådet.

I läroplanen för förskolan ( LpFö 98, rev 2010, s.10) står det att varje barn ska utveckla nyanserat talspråk, ordbegrepp och ordförråd samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med sin omgivning.

Rim och ramsor är en mycket vanlig aktivitet för att stimulera språket hos barnen. Högläsning är en annan aktivitet som är mycket viktig för att barnen ska erövra nya ord och begrepp i olika berättelser. Det finns mycket bra bild böcker som kan användas tillsammans med de yngre barnen, fast det är också bra att använda dessa böcker för barn med ett andra språk. Man kan som pedagog samtala kring bilderna med barnen för att tydliggöra innehållet eller bara samtala om bilderna, vilket också är språkutvecklande för barnen. Språket är ett verktyg som vi använder oss av dagligen i olika sammanhang.

Matematik 

Enligt Thisner (2014, s. 6) är barnens lekar fyllda med matematik, det gäller bara att vi pedagoger lyfter fram dessa aspekter i det dagliga arbetet i förskolan.

Mycket i dagliga språket är matematiska begrepp som vi individer använder i kommunikationen med vår omgivningen, det är mestadels så att vi inte reflekterar över detta. I utbildningen har vi lärt oss att synliggöra matematik på ett roligt och lättsamt sätt för barnen i förskolan. Det handlar om att skapa positiva upplevelser kring matematik för att barnen ska uppleva matematik som ett positivt ämne senare i livet. Matematik handlar bland annat om färg, form, antal, problemlösningar, se sammanband, använda lägesord och i vid andra situationer som finns runt om kring oss individer. Det handlar om att vi pedagoger ska använda matematik i vardagen tillsammans med barnen.

Som blivande pedagog tycker jag det är viktigt att barnen lär sig rätt från början, alltså att de lär sig de rätta matematiska begreppen från början för att underlätta för barnens matematiska utveckling. Mycket handlar om vilken inställningen vi själva har som pedagoger till matematik som ämne. Enligt Palmer (2011, s.7) innebär det att om alla barn blir bemötta som potentiella matematiker redan i förskolan och vi som pedagoger skapar positiva upplever stärker barnens matematiska självförtroende, vilket gynnar barns matematiska utveckling.

I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ansvarar för att utmana och stimulera barns matematiska utveckling. Varje barn ska utveckla en förståelse för rum, form, antal, ordning och tal begrepp samt mätning, tid och förändring (LpFö 98, rev 2010, ss. 10-11).

Matematiska former i förskolan/En cirkel, en triangel, en kvadrat…...

Kursmål som berörs:

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärpocesser
Kritisk t granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen
Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svenska skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 


Referens 

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber
• 
  
• Thisner, Annika (2014). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. [Ny utg.] Enskede: Arkad

Nu Ler Vygotskij

Till Litteraturseminarium bild fick vi läsa Ny Ler Vygoskij, boken handlar om hur viktigt det är med pedagogers förhållningssätt i det dagliga arbetet i mötet med barnen i förskolan. Enligt Körling (2012) är den aktiva inlärningen överlägsen den passiva. Alltså ett aktivt deltagande, där barnen själva får reflektera och fundera över till exempel matematiska lösningar, sedan diskutera tillsammans med de övriga barnen, för att höra hur de tänker och resonerar kring samma uppgift.

Här får barnen möjlighet att lära sig, att det finns olika tillväga gångsätt fast resultatet blir detsamma. Detta kan bidra till en fördjupad kunskap och förståelse i den aktuella aktiviteten. En annan aspekt som lyfts fram i boken är miljöns betydelse för lärandet, vilket jag anser har stor påverkan för barns lärprocesser. Miljön påverkar barns nyfikenhet och det är bland annat genom miljön som man kan skapa de förutsättningar som krävs för lärandet. Det är viktigt att man som pedagog skapar en miljö där lärandet tillåts.

Den som lär sig upptäcker också hindren, vilket innebär att dessa hinder bidrar till kreativitet hos barnen i förskolan. Det leder till att barnen erövrar nya kunskaper genom dessa hinder. Det handlar om att det ska finnas utmaningar i miljön för att väcka nyfiket och lust att lära hos barnen.

Körling (2012) synliggör även barns rätt till lärande och delaktighet samt hur viktigt det att vi pedagoger skapar lärande situationer för våra barn som kommer och bli framtidens samhällsmedborgare. Det jag vill ta med som pedagog är att det viktigt att tänka positivt, våga tänka nytt och skapa goda relationer. Vi har en viktig roll som förskollärare och ett stort ansvar, vilket ska förvaltas till fördel för barnen i förskolan i alla situationer.

En intressant bok som vänder sig till både lärarstudenter  & Verksamma pedagoger .

Referens 

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Drama

Drama handlar om att åskådliggöra genom handling, detta kan ske bland annat genom teater, i vardagen och drama i pedagogik. Enligt Linge (2013, s.149) handlar kreativitet iförskolan om att skapa de förutsättningar som stärker barns självständighet, motivation och problemlösningsförmåga. Barn är mycket undersökande i sitt lärande, om man som pedagog ger barnen de möjligheter som barnen behöver. Leken är ett sätt för barnen att utforska och lära sig ny kunskap i olika sammanhang.

Därmed är det viktigt att man som pedagog har en lekfull förhållningssätt, vilket innebär att man är spontan, positiv och ger barnen de förutsättningar som krävs i sitt lärande. Det är viktigt att våga experimentera, det gäller både barn och som pedagog. Drama är ett verktyg som kan användas i förskolan, vilket även kan bidra till en fördjupad kunskap hos barnen på ett lekfullt sätt. Det är viktigt att man som pedagog ställer frågor till barnen som inte har givna svar och på andra sätt utmana för att stimulera den kreativitet i tänkandet som fördjupar lärandet.


Vad som lärs? Hur det lärs? Varför det lärs? 

Medierat lärande handlar om att genom olika medier bidrar till ett lärande, där bland annat drama, musik och bild används!!!

• Pedagogisk mångfald att se till varje enskild barn
• En mångfald i lärandet, använda allas erfarenhet
• Inte fastna vid det traditionella lärandet 
• Pedagogisk mångfald uppstår när det finns en kunskap om ett ämne i sig och hur jag som pedagog kan använda ämnet som ett arbetsverktyg iförkolan 

Bilder från workshop/drama

Referens

• Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Musik

Musik är en integrerad del i förskolans vardag. Rim och ramsor är mycket vanligt vid olika samlingar i barnguppen. Många gånger används musik för att lära sig något annat än själva musicerandet. Detta kan bero på att många pedagoger inte känner sig musikaliska och kanske inte har de kunskaper som krävs för att skapa musikdidaktik i förskolan. Enligt Thorgerson (2012 s.66) krävs tre delar för att skapa musikdidaktik i förskolan och dessa tre delar är, pedagogisk, didaktisk och musikalisk kompetens.

Genom musiken kan barnen bland annat utveckla språket, matematik, kroppsuppfattning samt ta del av andra kulturer, det bidrar till mångfald i det pedagogiska arbetet i förskolan. Musik som arbetsverktyg är även ett bra komplement i det dagliga arbetet på förskolan, när man som pedagog arbetar med barn med annat modersmål än det svenska språket. I mitt kommande yrkesroll som förskollärare upplever jag att det är mycket viktigt att arbeta utifrån barnens erfarenhet och intressen.

Ta tillvara på den mångfald som finns i barngruppen på en mångkulturell förskola och använda dessa erfarenhet i ett lärande syfte som gagnar barnen. Det är mycket viktigt att alla barn känner sig sedda och bekräftade oavsett vilken nationalitet barnet har. Barnen ska känna att de erfarenheter och den kulturen de bär på är intressant och berikande i verksamheten, så att de känner att det de har med sig också är värdefullt för omgivningen, alltså i barngruppen och för pedagogerna. Det är något som skulle stärka barnens identitet och självkänsla, vilket är enligt med barnkonventions bestämmelser för barns rättigheter.

I FN:s Barnkonvention står det:

Artikel 2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 

Artikel 7 

Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet.

De frågor man ska utgå från är " när ska den musikaliska aktiviteten ske? Hur detta ska ske och i vilka sammanhang? Vem är det som ska lära sig?

Bilder från workshop/musik

Musik innebär bland annat takt, rytm, puls och detta är strukturell musikalisk kunskap, vilket innebär att införskaffa sig kunskap kring, tempo, rytm, klang och styrka i olika musik former. 

Förskolan är ska utgå från demokratiska värderingar. Där förskolan ska utveckla en medvetenhet hos barn om det egna kulturarvet samt delaktighet i andras kultur. (Lpfö 98,rev2010. 4).

Referens:


Läroplanen

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

VFU

Under den här terminen har vi haft tre veckors VFU, tre fältdagar för planering av det didaktiska materialet innan VFU-perioden samt två fältdagar efter VFU-perioden för  återkoppling och utvärdering av det didaktiska materialet. Under de första fältdagarna fick jag möjlighet att diskuterat kursinnehållet med pedagogerna och barnen. Samtidigt fick jag reflektera över vilken didaktisk material som är lämplig att använda utifrån verksamhetens pågående arbete i barngruppen. Barngruppen arbetade med de olika årstiderna och nu var de inne på våren, vilket passade bra med mitt didaktiska material, att skapa en egen larv tillsammans med barnen.

Syftet med aktiviteten är att genom estetiska lärprocesser använda olika material som ska stimulera barns språkliga förmåga, utveckla matematiska färdigheter och använda sinnena genom skapande aktivitet. Samt att barnen ska utveckla en förståelse för begreppet konst och vad som kan anses vara konst. Detta är i enligt med Läroplanens intentioner för förskolan (LpFö 98, rev 2010, s.7) står det att förskolan har i uppdrag att ge varje barn möjlighet att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som bild, sång, musik samt forma, konstruera, använda olika material och teknik.

I planeringsstadiet utgick jag från en momentplanering, för att synliggöra mina avsikter med materialet och skapa mig en realistisk och relevant uppfattning om processen, alltså planering, genomförande och utvärdering. 

Det didaktiska Materialet har utvecklats utifrån barnens intresse, där de har valt att bygga ett boende för larverna och sedan har pedagogerna tillsammans med barnen även skapat fjärilar. Utvärderingen av aktiviteten synliggör hur estetiska lärprocesser  kan användas i ett lärande syfte i förskolan. Nedan finns det en bildspel på själva arbetsprocessen med det didaktiska materialet med barnen.

Bildspel/Didaktisk Material

Referens:Läroplanen

Kursmål som berörs: 

Självständigt planera, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkten och bearbeta olika kunskapsområden.

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.