FN:s Barnkonventionen

FN:s Barnkonvention handlar om barns rättigheter och jag vill lyfta några viktiga aspekter som gäller alla barn. Dessa bestämmelser är viktiga att förhålla oss till som pedagoger i det dagliga arbetet i förskola. Det handlar mycket om vilken människor syn vi har som individer. 

Som blivande förskollärare tycker jag att det är mycket väsentligt att man utgår från demokratiska värderingar, att alla individer är lika mycket värda oavsett kön, trosuppfattning, nationalitet eller annan funktionsnedsättning. Dessa aspekter är något jag kommer att ta med i mitt kommande yrkesroll.

Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Artikel 6
Varje barn har rätt att utvecklas.

Artikel 12–15 
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. 

Artikel 18
Barnet bästa ska för dem komma i första rummet.   

Artikel 31 

Barnet har rätt till lek, vila och fritid.   

Länk: Barnkonventionen

Utställning/Didaktisk Material

Vid uppföljningen av våra didaktiska material på högskolan fick vi studenter ta del av varandras arbete för att få inspiration och dela med oss av våra erfarenheter till varandra. Alla studenter fick tio minuter tillförfogande för att berätta om det egna materialet. Mycket intressant och se hur vi studenter har skapat så många olika didaktiska material som kan användas ute i förskolan tillsammans med barnen i ett ländande syfte. Alla har använt olika material och tekniker för att åstadkomma detta.

Bilder på student kamraternas didaktiska material!!

Helt fantastiska figurer!!

Språk & Matematik

Vi har under hela utbildningstiden studerat hur viktigt det är att kunna kommunicera genom språket med vår omgivning och detta gäller även barnen på förskolan. Det handlar om att skapa lärande situationer som stimulerar barnens språkutveckling. Det är genom språket vi kan sätta ord på våra tankar och känslor. Språket är en nyckel till att erövra nya kunskaper inom olika områden. Genom att använda dagliga situationer som till exempel måltider, vid utevistelse och samlingar är det viktigt med att låta barnen samtala och kommunicera med varandra, för att utveckla ordförrådet.

I läroplanen för förskolan ( LpFö 98, rev 2010, s.10) står det att varje barn ska utveckla nyanserat talspråk, ordbegrepp och ordförråd samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med sin omgivning.

Rim och ramsor är en mycket vanlig aktivitet för att stimulera språket hos barnen. Högläsning är en annan aktivitet som är mycket viktig för att barnen ska erövra nya ord och begrepp i olika berättelser. Det finns mycket bra bild böcker som kan användas tillsammans med de yngre barnen, fast det är också bra att använda dessa böcker för barn med ett andra språk. Man kan som pedagog samtala kring bilderna med barnen för att tydliggöra innehållet eller bara samtala om bilderna, vilket också är språkutvecklande för barnen. Språket är ett verktyg som vi använder oss av dagligen i olika sammanhang.

Matematik 

Enligt Thisner (2014, s. 6) är barnens lekar fyllda med matematik, det gäller bara att vi pedagoger lyfter fram dessa aspekter i det dagliga arbetet i förskolan.

Mycket i dagliga språket är matematiska begrepp som vi individer använder i kommunikationen med vår omgivningen, det är mestadels så att vi inte reflekterar över detta. I utbildningen har vi lärt oss att synliggöra matematik på ett roligt och lättsamt sätt för barnen i förskolan. Det handlar om att skapa positiva upplevelser kring matematik för att barnen ska uppleva matematik som ett positivt ämne senare i livet. Matematik handlar bland annat om färg, form, antal, problemlösningar, se sammanband, använda lägesord och i vid andra situationer som finns runt om kring oss individer. Det handlar om att vi pedagoger ska använda matematik i vardagen tillsammans med barnen.

Som blivande pedagog tycker jag det är viktigt att barnen lär sig rätt från början, alltså att de lär sig de rätta matematiska begreppen från början för att underlätta för barnens matematiska utveckling. Mycket handlar om vilken inställningen vi själva har som pedagoger till matematik som ämne. Enligt Palmer (2011, s.7) innebär det att om alla barn blir bemötta som potentiella matematiker redan i förskolan och vi som pedagoger skapar positiva upplever stärker barnens matematiska självförtroende, vilket gynnar barns matematiska utveckling.

I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ansvarar för att utmana och stimulera barns matematiska utveckling. Varje barn ska utveckla en förståelse för rum, form, antal, ordning och tal begrepp samt mätning, tid och förändring (LpFö 98, rev 2010, ss. 10-11).

Matematiska former i förskolan/En cirkel, en triangel, en kvadrat…...

Kursmål som berörs:

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärpocesser
Kritisk t granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen
Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svenska skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 


Referens 

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber
• 
  
• Thisner, Annika (2014). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. [Ny utg.] Enskede: Arkad

Nu Ler Vygotskij

Till Litteraturseminarium bild fick vi läsa Ny Ler Vygoskij, boken handlar om hur viktigt det är med pedagogers förhållningssätt i det dagliga arbetet i mötet med barnen i förskolan. Enligt Körling (2012) är den aktiva inlärningen överlägsen den passiva. Alltså ett aktivt deltagande, där barnen själva får reflektera och fundera över till exempel matematiska lösningar, sedan diskutera tillsammans med de övriga barnen, för att höra hur de tänker och resonerar kring samma uppgift.

Här får barnen möjlighet att lära sig, att det finns olika tillväga gångsätt fast resultatet blir detsamma. Detta kan bidra till en fördjupad kunskap och förståelse i den aktuella aktiviteten. En annan aspekt som lyfts fram i boken är miljöns betydelse för lärandet, vilket jag anser har stor påverkan för barns lärprocesser. Miljön påverkar barns nyfikenhet och det är bland annat genom miljön som man kan skapa de förutsättningar som krävs för lärandet. Det är viktigt att man som pedagog skapar en miljö där lärandet tillåts.

Den som lär sig upptäcker också hindren, vilket innebär att dessa hinder bidrar till kreativitet hos barnen i förskolan. Det leder till att barnen erövrar nya kunskaper genom dessa hinder. Det handlar om att det ska finnas utmaningar i miljön för att väcka nyfiket och lust att lära hos barnen.

Körling (2012) synliggör även barns rätt till lärande och delaktighet samt hur viktigt det att vi pedagoger skapar lärande situationer för våra barn som kommer och bli framtidens samhällsmedborgare. Det jag vill ta med som pedagog är att det viktigt att tänka positivt, våga tänka nytt och skapa goda relationer. Vi har en viktig roll som förskollärare och ett stort ansvar, vilket ska förvaltas till fördel för barnen i förskolan i alla situationer.

En intressant bok som vänder sig till både lärarstudenter  & Verksamma pedagoger .

Referens 

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Drama

Drama handlar om att åskådliggöra genom handling, detta kan ske bland annat genom teater, i vardagen och drama i pedagogik. Enligt Linge (2013, s.149) handlar kreativitet iförskolan om att skapa de förutsättningar som stärker barns självständighet, motivation och problemlösningsförmåga. Barn är mycket undersökande i sitt lärande, om man som pedagog ger barnen de möjligheter som barnen behöver. Leken är ett sätt för barnen att utforska och lära sig ny kunskap i olika sammanhang.

Därmed är det viktigt att man som pedagog har en lekfull förhållningssätt, vilket innebär att man är spontan, positiv och ger barnen de förutsättningar som krävs i sitt lärande. Det är viktigt att våga experimentera, det gäller både barn och som pedagog. Drama är ett verktyg som kan användas i förskolan, vilket även kan bidra till en fördjupad kunskap hos barnen på ett lekfullt sätt. Det är viktigt att man som pedagog ställer frågor till barnen som inte har givna svar och på andra sätt utmana för att stimulera den kreativitet i tänkandet som fördjupar lärandet.


Vad som lärs? Hur det lärs? Varför det lärs? 

Medierat lärande handlar om att genom olika medier bidrar till ett lärande, där bland annat drama, musik och bild används!!!

• Pedagogisk mångfald att se till varje enskild barn
• En mångfald i lärandet, använda allas erfarenhet
• Inte fastna vid det traditionella lärandet 
• Pedagogisk mångfald uppstår när det finns en kunskap om ett ämne i sig och hur jag som pedagog kan använda ämnet som ett arbetsverktyg iförkolan 

Bilder från workshop/drama

Referens

• Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Musik

Musik är en integrerad del i förskolans vardag. Rim och ramsor är mycket vanligt vid olika samlingar i barnguppen. Många gånger används musik för att lära sig något annat än själva musicerandet. Detta kan bero på att många pedagoger inte känner sig musikaliska och kanske inte har de kunskaper som krävs för att skapa musikdidaktik i förskolan. Enligt Thorgerson (2012 s.66) krävs tre delar för att skapa musikdidaktik i förskolan och dessa tre delar är, pedagogisk, didaktisk och musikalisk kompetens.

Genom musiken kan barnen bland annat utveckla språket, matematik, kroppsuppfattning samt ta del av andra kulturer, det bidrar till mångfald i det pedagogiska arbetet i förskolan. Musik som arbetsverktyg är även ett bra komplement i det dagliga arbetet på förskolan, när man som pedagog arbetar med barn med annat modersmål än det svenska språket. I mitt kommande yrkesroll som förskollärare upplever jag att det är mycket viktigt att arbeta utifrån barnens erfarenhet och intressen.

Ta tillvara på den mångfald som finns i barngruppen på en mångkulturell förskola och använda dessa erfarenhet i ett lärande syfte som gagnar barnen. Det är mycket viktigt att alla barn känner sig sedda och bekräftade oavsett vilken nationalitet barnet har. Barnen ska känna att de erfarenheter och den kulturen de bär på är intressant och berikande i verksamheten, så att de känner att det de har med sig också är värdefullt för omgivningen, alltså i barngruppen och för pedagogerna. Det är något som skulle stärka barnens identitet och självkänsla, vilket är enligt med barnkonventions bestämmelser för barns rättigheter.

I FN:s Barnkonvention står det:

Artikel 2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 

Artikel 7 

Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet.

De frågor man ska utgå från är " när ska den musikaliska aktiviteten ske? Hur detta ska ske och i vilka sammanhang? Vem är det som ska lära sig?

Bilder från workshop/musik

Musik innebär bland annat takt, rytm, puls och detta är strukturell musikalisk kunskap, vilket innebär att införskaffa sig kunskap kring, tempo, rytm, klang och styrka i olika musik former. 

Förskolan är ska utgå från demokratiska värderingar. Där förskolan ska utveckla en medvetenhet hos barn om det egna kulturarvet samt delaktighet i andras kultur. (Lpfö 98,rev2010. 4).

Referens:


Läroplanen

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

VFU

Under den här terminen har vi haft tre veckors VFU, tre fältdagar för planering av det didaktiska materialet innan VFU-perioden samt två fältdagar efter VFU-perioden för  återkoppling och utvärdering av det didaktiska materialet. Under de första fältdagarna fick jag möjlighet att diskuterat kursinnehållet med pedagogerna och barnen. Samtidigt fick jag reflektera över vilken didaktisk material som är lämplig att använda utifrån verksamhetens pågående arbete i barngruppen. Barngruppen arbetade med de olika årstiderna och nu var de inne på våren, vilket passade bra med mitt didaktiska material, att skapa en egen larv tillsammans med barnen.

Syftet med aktiviteten är att genom estetiska lärprocesser använda olika material som ska stimulera barns språkliga förmåga, utveckla matematiska färdigheter och använda sinnena genom skapande aktivitet. Samt att barnen ska utveckla en förståelse för begreppet konst och vad som kan anses vara konst. Detta är i enligt med Läroplanens intentioner för förskolan (LpFö 98, rev 2010, s.7) står det att förskolan har i uppdrag att ge varje barn möjlighet att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som bild, sång, musik samt forma, konstruera, använda olika material och teknik.

I planeringsstadiet utgick jag från en momentplanering, för att synliggöra mina avsikter med materialet och skapa mig en realistisk och relevant uppfattning om processen, alltså planering, genomförande och utvärdering. 

Det didaktiska Materialet har utvecklats utifrån barnens intresse, där de har valt att bygga ett boende för larverna och sedan har pedagogerna tillsammans med barnen även skapat fjärilar. Utvärderingen av aktiviteten synliggör hur estetiska lärprocesser  kan användas i ett lärande syfte i förskolan. Nedan finns det en bildspel på själva arbetsprocessen med det didaktiska materialet med barnen.

Bildspel/Didaktisk Material

Referens:Läroplanen

Kursmål som berörs: 

Självständigt planera, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkten och bearbeta olika kunskapsområden.

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Hasselblad Center/Göteborg

Hasselblad Centers utställning bygger på konstverk inom militären. Först tänkte jag att detta inte är något för förskolebarnen, fast vi som pedagoger ska ge möjligheten för barnen att själva iaktta och reflektera på den konst som finns att tillgå. När man titta närmare på konsten finns det mycket man kan samtala om och diskutera med barnen. Det gäller bland annat flygplan, stridsvagnar, miljön, militär kläder och mycket annat, vilket barnen kan uppleva som intressant och detta kan väcka nyfikenhet samt många kloka frågor hos barnen.

Vid alla museum besök är det bra om det finns möjlighet att låta barnen använda digitala medel för att dokumentera besöken, för att vid ett senare tillfälle kunna arbeta med dokumentationen tillsammans med pedagogerna för att det ska ske en djupare förståelse och lärande.

Samtidigt reflektera över de olika konstverken barnen möter och vilka tankar det väcker hos barnen är några aspekter som är viktiga att tänka på som pedagog. Det handlar mycket om pedagogers förhållningssätt, alltså hur vi möter barns tankar och funderingar kring olika aspekter. I detta fallet handlar det om att vara öppen som pedagog för att vidga barns utveckling inom konstnärsvärlden i tidig ålder.

Bilder från utställningen på Hasselblad Center!

Bild

Att skapa genom olika material är något vi pedagoger har fått med oss genom hela utbildningen. Alltså är den praktiska kunskapen mycket viktig del i mitt kommande yrke som förskollärare. Barn tycker om att rita och måla, använda olika material för att skapa med.

Genom att använda bild som ett verktyg för lärande tillsammans med barnen är roligt och stimulerande för kreativiteten hos barnen. Barnen kan utveckla och använda sinnena, utveckla sin matematiska medvetenhet, det är språk stimulerande och mycket lekfullt att använda bild som arbetsverktyg,  beroende på hur fritt skapandet är och vilka ramar vi sätter som pedagoger.

Här nedan är finns det bilder från workshop/bild, där jag har försökt återskapa ett mönster genom att använda olika material. Det handlar om att våga skapa fritt och inte vara låst i att det måste vara på ett  sätt. Detta gör att skapandet blir kreativt och det är själva arbetsprocessen som är viktig, inte slut produkten!!

Bilder från workshop/bild!

Knacka På! Borås Stadsbibliotek

Vi besökte Knacka på som ligger inne på Borås Stadsbibliotek. Vilket bygger på boken Knacka På och miljön är utformad utifrån boken. Det är mycket färg och form i de olika rummen, vilket är mer anpassat till de allra yngsta barnen.

Här finns det möjlighet att använda matematik i vardagen, språk stimulerande aktiviteter och lek tillsammans med barnen. All material är lätt tillgängliga så barnen klarar själva av att ta fram och använda det som de vill använda, vilket är positivt. Det som saknas är att det inte finns mycket för de äldre barnen, vilket är något att tänka på för fortsatt utveckling av projektet.

Bilder från Knacka På!!!

Länk: 

Borås Stadsmuseum

Besöket på Borås Stadsmuseum var en guidad tur, vilket är något som kan rekommenderas, det gav en helt annan inblick i konsthallen och de konstverk vi såg tillsammans. Här fick vi idéer om hur vi som pedagoger kan samtala med barnen vid  ett museum besök kring konstverken.

Vi fick pröva på att hitta den konstverk som vi personligen tyckte var varm eller kall och genom detta fick höra på varandras tankar och idéer som väcktes hos oss. Detta gav en närmare känsla till konstverket man hade valt. Det finns inget rätt eller fel, detta är något att ta med som pedagog och använda i barngruppen vid ett museum besök. 

Bilder på konstverk från Borås Stadsmuseum 

Göteborgs stadsmuseum

Göteborgs stadsmuseum bjuder på olika utställningar med intressant innehåll, vilket kan användas i ett lärande syfte iförskolan. Utställningarna visar bland annat hur barnen hade på barnhemmen tidigare, en annan utställning handlar om vikingatiden samt medeltiden.

På tredje våning finns barnens museum med stora ytor där barnen kan springa fritt, det finns små dockhus i miniatyr form som kan användas tillsammans med barnen för att samtala kring hur människor levde för. Det finns en stor lekhall med klätterställning, här kan barnen leka, vilket gör besöket lekfullt för barnen.

Enligt Läroplanen för förskolan (LpFö 98, rev 2010, s 6) står det att även barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera.

Vikingatiden/Medeltiden

Bilder på Barnens museum/Tredje våning 

Länk: Göteborgs stadsmuseum

Referens: Läroplanen för förskolan

Göteborgs Konstmuseum

Besöket på Göteborgs Konstmuseum var intressant, det finns många olika konstverk att titta på. Museet har många aktiviteter för barn och ungdomar. Vilket är en medveten satsning från Göteborgsstad. Det finns även möjlighet att boka museilektionsverksamhet som pedagog för förskolegruppen. Museet är mestadels anpassad för äldre barn, fast det finns konstverk som de yngre barnen kan titta på, gå på och känna på. Det finns även en ateljé på nedre våningen som barnen kan använda vid ett besök på museet. Göteborgs konstmuseum kan användas som en inspirationskälla tillsammans med barngruppen i förskolan.

Konstverk som de yngre barnen kan känna på, mycket färg och form, matematik i vardagen!! 

Konstverk på golvet, mycket vackert med härliga färger samt att kunna få gå på det är helt fantastisk!!

Bildspel/Göteborgs Konstmuseum

Världskulturmuseet

Besöket på Världskulturmuseet i Göteborg var en mycket positiv upplevelse. Det finns mycket att titta på och diskutera tillsammans med barnen. Museet har insperande konst, vilket kan användas i lärande syfte med barnen i förskolan. Här finns det möjlighet att ställa både stora och små frågeställningar. Museet har stora moderna rum, vilket ger möjlighet för barnen att röra sig fritt.

När vi besökte museet fick vi endast ta del av två olika utställningar. Den ena utställningen heter Playground som handlar om normer och föremålen som används är ifrån Vietnam. De viktiga frågorna som man kan ställa sig är: Vad är normer? Är de bra, dåliga eller både och? Vem gör de och kan du skapa egna? Nedan finns det en bildspel från utställningen.

Playground/Normer

Playground/Normer

Playground/bildspel

Världskulturmuseet

Den andra utställningen handlar om Jordlingar, vilket är en fantasivärld. Här kan barnen gör egen musik, bygga städer, lyssna på människoljud, mysa och lyssna till människornas saker. Nedan finns det en bildspel från utställningen.

Fantasivärld/Jordlingar

Bildspel/Jordlingar

Abecita Konstmuseum

Abecita konstmuseum i Borås har en historia långt tillbaka i tiden som en korsett och underkläders fabrik. Detta är inte aktuellt längre eftersom tillverkningen är nedlagd här i Borås. All konst som finns på Abecita är en privat samling och museet drivs genom en stiftelse. Bengt och Berit Swegmark är
grundarna till museet. Abecita har stora lokar med stor yta, en inbjudande miljö med trevlig personal. Här finns det många olika konstnärers hantverk på väggarna, intressant och se vilken teknik konstnärerna har använt.

Att arbeta med estetiska uttrycksformer är endel av målen i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010). Varje enskild barn ska utveckla ett intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Abecita konstmuseum kan användas som utgångspunkt, för att förskolebarnen ska möta konst  tillsammans med pedagogerna. Det handlar om att utmana barns intresse för konst och andra estetiska uttrycksformer. Även yngre barn behöver ta del av den konstverk som finns att tillgå. Det kan uppfattas som museum besök är en aktivitet som inte prioriteras ute i förskoleverksamheter, vilket kan bero på intresse och resursbrist ute i förskolan.

Ett besök på Abecita kan väcka nyfikenhet och lust att prova något nytt sätt att fotografera på och här  kan barnen få uppleva konst samt tolka konstverken på sitt sätt. Det finns inget rätt eller fel, alla individer betraktar konst på sitt eget sätt.

Barnen kan använda till exempel en kamera eller Ipads för att fotografera och dokumentera besöket, samtidigt lär de sig att använda digitala redskap, vilket redan används på många förskolor. Här får barnen möjlighet att fota det de själva anser är intressant. Det kan ge inspiration tillvidare arbete inom estetiska former där pedagogerna och barnen tillsammans kan utvecklas.

Kursmål som berörs: 
Tillämpa, motivera, och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för  att stödja barns utveckling.

Karolina Henke tillhör Sveriges främsta reklam modefotografer. Känd för sina färgstarka och energifyllda bilder samt konstfoton.  

Monica Nilsson, Sverige år 2000, har stor förmåga att tänja gränserna för uttrycket av den textila konsten, där hon växlar mellan olika tekniker och arbetsformer. Ljus. ljud och rörelse och installationer skapar nya former och upplevelser för betraktaren.

Hrafnhildur Arnardòttir gränsöverskridande , år 2011,konstnärskap inkluderar allt från samarbeten med performancekonstnärer,sångartister och modedesigners till kompositörer. Det finns en tydlig röd tråd i hennes produktion, nämligen hennes passion för hår - både mänskligt och syntetiskt. 

Bildspel/Abecita


Referens

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Kemi och Fysik på Navet

En experiment dag på Navet med Anna Gunnarsson. Det var en praktisk dag, vi delades upp i mindre grupper och fick experimentera i kemi och fysik. Vi hade mycket roligt och lärorik dag tillsammans.

Till experiment momenten fick vi använda Fis-saft. Beskrivning av experiment, låt rödkålsstrimlorna ligga i frysen minst ett dygn innan saft tillverkningen. Strimlorna ska sedan ligga 15 minuter i varm vatten innan man silar. Fis-saft har en underbar färg, fast luktar kanske inte så gott.

Rödkål är pH-känslig och ger olika färger beroende på om lösningen är sur eller basisk. När bikarbonat och citronsyra blandas får lösningen olika pH-värden och när rödkålssaften droppas i kärlen, bildas det många olika färger. Ibland kan det bli flera olika färger i varje kärl.

Detta är ett experiment som är utmärkt att använda i förskolan tillsammans med barnen. Att ge barn möjlighet att experimentera, utforska, analysera olika kemiska och fysikaliska fenomen i tidig ålder, kan bidra till att barn intresserar sig för dessa ämnen senare i livet.

I Läroplanen för förskolan  (Lpfö 98, rev 2010) står det att barn ska utveckla en förståelse för naturvetenskap och se samband i naturen samt utveckla sitt kunnande i enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Genom att experimentera utvecklas ny kunskap hos barn och vi pedagoger ska motivera och utmana barns lärande. Lindö 2009 menar på att det är viktigt att i förskolan göra intressanta saker som laddar språket med mening.

Detta exempel utvecklar både språk och matematik, kan också användas för barn med svenska som andra språk på ett intressant och meningsfullt sätt. Barnen får möjlighet att samtala kring experimenten tillsammans med pedagogen och delta aktivt i momenten.Vilket kan bidra till att barnen får en bättre förståelse i det aktuella lärande situationen.

Det finns olika metoder för att i tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter hos barn. TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling hos barn. Detta är en metod som kan användas i förskolan, materialet kan användas av alla barn oavsett om de har svenska som första eller andra språk. Det finns handledning med teori om barns språkutveckling och råd på språkstimulerande åtgärder. Metoden är inte tillför att bedöma det enskilda barnet, utan användas för att utvärdera verksamheten och det pedagogiska arbetet och på så sätt kartlägga bristerna för att höja kvalitets arbetet i förskolan för att tillgodose barnens språkliga utveckling.

I det dagliga arbetet ska jag som pedagog synliggöra och kommunicera matematiska termer och begrepp i samtalen med barnen i förskolan. Att upptäcka ett nytt fenomen är lika roligt varje gång det händer. De upptäckter kring naturvetenskap i förskolan går för det mesta att återkoppla till den verklighet och den verksamhet som finns omkring barnen. Gode 2008 menar på att nyfikenhet är ett av de viktigaste drivkraften för lärande.

 Nedan finns det ett bildklipp som visar kemi experimenten från Navet.

Bildklipp/ Kemi

Bertas Experimentbok

Under dagen fick vi även prova och göra egen flygplan, luft ballong och en snurra utav papper som material, detta är fysik delen.

Luft ballong från hög höjd

Luft ballong från låg höjd

Kursmål som berörs:

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
Redogör för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål(L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Referens

• 
  
• Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Persson Gode, Karin (2008). Upptäck naturvetenskap i förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

• 
  

Textil Museet/Borås

Besöket på Textilmuseet i Borås med studiegruppen började med en rundvandring på Textilmuseet med Karin Olsson Lindström. Vi fick ta del av den aktuella textil utställningen från olika konstnärer som har använd olika tekniker i skapandet. Det är mycket fascinerande att det finns så mycket olika textil material att använda när man vill skapa ett textilkonstverk. Hur man upplever eller uppfattar en konstverk är mycket individuellt. Vem avgör vad som är konst?

Att besöka Textilmuseet öppnade upp för inspiration och skapande på lustfylld och roligt sätt. Ett besök till Textilmuseet kanske är mer anpassad för de äldre barnen i förskolan. Fast jag menar på att det finns mycket att titta på och ställa frågor kring, varför inte ta med de yngre barnen till museet? Barn är mycket nyfikna och tacksamma för att ta till sig ny kunskap. Barn har många gånger kloka tankar kring olika fenomen och vågar ställa frågor.

Att ta in det nya man ser, måste få ta tid. Detta gäller även de yngre barnen. Det är viktigt att alltid utgå från det kompetenta barnet som har egna tankar och erfarenheter med sig. Att jag som pedagog ser barn som jämlik, inte underordnad och en grupp för sig, dessa aspekter är viktiga i mötet med barn i förskolan.

Alla har vi olika uppfattningar kring hur ett museum besök upplevs. Min egen erfarenhet från museum besök är att man inte får röra, det ska vara tyst och miljön kan upplevas som stel. Fast jag är mycket nöjd med besöket på Textilmuseet och det är en ny erfarenhet för mig som pedagog. Min uppfattning är om barn i tidig ålder får ta del av olika konstverk och får möjlighet att besöka olika museum, påverka hur barn upplever och uppskattar konst senare i livet. Barn har rätt till att ta del av den konst som är lämplig för barn i ett lärande syfte. Det ger möjlighet till utveckling samt att barn kan utforska den egna förmågan inom området.

Vid besöket på Textilmuseet fick vi även själva skapa egna alster, där vi blad annat fick använda gamla slipsar som material, jag valde att tillverka en larv.

Gamla slipsar

Det gemensamma resultatet

Eget skapande/En larv

Här nedan har jag gjort ett bildspel för att visa de olika konsten, med en efter tanke kring vår konsumtion, hur vi använder våra resurser samt hur detta kan påverka människor i andra delar av världen. Det finns lite bilder på hur en bostad kan se ut i Bangladesh, många av våra kläder som vi dagligen använder tillverkas i Bangladesh. Det är uppenbart att dessa människor inte får ta del av de pengar som företagen tjänar, vilket gör att dessa människor lever under mycket svåra förhållanden, dessa människor lever i fattigdom!!!

Japans Textilpionjärer 

Bildspel konst och textil

Textil Museet

Besök på Navet

Navet/Science center är en inspirationskälla där alla har möjlighet att uppleva naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling utifrån den egna förmågan på ett roligt och meningsfull sätt. Det är en kreativ plats med olika experimentstationer, utställningar i en spännande miljö.

Här kan man få möjlighet att möta naturvetenskap och teknik på ett glädjefyllt sätt.Vilket ska ge inspiration till att se sammanhang och för att väcka ett intresse och lust till naturvetenskapliga och tekniska frågor. Navet samarbetar bland annat med Högskolan i Borås och vi som blivande förskollärare studenter har förmånen att besöka Navet vid några olika tillfällen under den här kursen. Jag tycker att Navet har mycket intressant och givande material att arbeta med som pedagog tillsammans med barnen i förskola.

Här finns det möjligheten att i kreativa miljöer väcka ett intresse hos barnen för naturvetenskap och teknik på ett lekfullt sätt. Även de yngre barnen kan delta vid olika experimentstationer utifrån den egna förmåga att utforska och testa olika material. Barnen får även möjlighet att lösa problem och använda olika tekniker för att skapa och förstå sammanhang.

Navet arbetar kontinuerligt med hållbar utveckling och har detta i fokus i sitt arbete, synligöra hur viktigt det är med återvinning av material och källsortering. Det är viktigt att värna om vår miljö och inte slänga skräp ute i naturen. Att använda återanvändbart material, till exempel papper, plast, gammal garn och tyg ute i förskolan, kan barnen använda dessa material till att skapa olika alster med, vilket barnen uppskattar många gånger. Det som är viktigt att tänka på innan barnen börjar med sitt skapande, är det viktigt att inte blanda material som inte går att återvinna tillsammans, vilket kan påverka miljön negativt.

Detta är i enligt med Läroplanens intentioner där varje enskild barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och se samband i naturen. Utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Förskollärareutbildningen bygger på demokratins villkor och hållbar utveckling vilket också har speglat hela studietiden. I mitt kommande yrkesroll är det viktigt att agera som förebild för barnen i förskolan. Vi pedagoger har ett gemensamt ansvar att lära framtidens vuxna hur viktigt det är att återvinna avfall och att inte kasta skräp ute i naturen. Många förskolor arbetar redan idag med Grön Flagg vilket är ett arbete i rätt riktning, fast det behövs mer arbete inom området och fler förskolor behöver arbeta utifrån Grön Flagg för att värna om vår gemensamma natur.

                                     

Skapa med återanvändbart material!!

Navet

Bildspel 

Grön Flagg

Läroplanen

Välkommen till min blogg!!

Idag är det första dagen inför arbetet med min digitala portfolio i kurs 12FK60, didaktik, estetiska 
lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik på förskollärareutbildningen. Det är en utmaning att få möjlighet att använda digitala medel som ett arbetsverktyg vilket är endel av kursmålen.

Att blogga är något nytt för mig, vilket gör att det blir extra spännande se hur min yrkesblogg utvecklas under kursens gång. Här kommer jag kommunicera mina tankar och idéer kring de olika momenten i utbildningen samt hur den kunskap och erfarenhet jag har införskaffat mig som blivande förskollärare kan användas i mitt kommande yrkesroll. Nu är det inte långt kvar på utbildningen, är positiv inför framtiden. Följ gärna utvecklingen i min yrkesblogg!!

Workshop/Textil

Vi blivande pedagoger har haft workshop i textil och fått möjligheten att tova ull. Vi har arbetat i grupp och utvecklat ett material tillsammans.Vilket kan användas i förskolan i ett lärande syfte. Det är mycket behagligt att arbeta med ull, det är mjukt och skönt material att skapa med samt ger det utrymme för kreativitet och skapande på ett avkopplande sätt.

Ull är ett återanvändbart material och klimat smart alternativ. Ull är ett material som barnen i förskolan kan använda och skapa många olika alster med. Ull tål både värme och kyla vilket gör att det går att arbeta både inomhus också utomhus med.Vi fick även information om att det är billigare att köpa ull än målarfärg till förskolan. Vilket är en intressant aspekt att tänka på som blivande förskollärare vid inköp av material till verksamheten utifrån en hållbar utveckling är ull ett bra miljö alternativ.

Enligt Läroplanen för förskolan ( Lpfö 98, rev 2010) ska varje enskilt barn utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Tovning är en teknik som är lämplig för barn i alla åldrar, vilket gör det möjligt att arbeta med hela barngruppen. I mitt kommande yrkesroll vill jag gärna arbeta med olika textiler tillsammans med barnen för att väcka nyfikenhet och den kreativitet som finns hos barnen. Det skapande resultatet nedan kan användas tillsamman med barnen i ett lärande syfte.

Här kan man till exempel arbeta med olika matematiska termer som till exempel färg, form, antal samt stimulera språkutvecklingen hos barnen genom att använda ulltavlan som utgångspunkt för att berätta en saga eller skriva en saga tillsammans med barnen.

I boken Lär genom textil -en handbok i att använda textil som pedagogisk redskap för barns lärande menar författarna Susanne Björkdahl Ordell och Gerd Eldholm att det är vi pedagoger som kan skapa förutsättningar för att barn ska finna sin nyfikenhet och lust att lära. Barn tycket om kunskaper och aktiviteter som är meningsfulla.

Färdig resultat/Ulltavla 

Detta är ett resultat av vår gemensamma grupparbete under workshop/textil. Vi valde att försöka
förmedla ett budskap genom vårt skapande. Genom att symbolisera regnbogens alla färger med två små troll i olika färger. Är budskapet i vårt skapande ulltavla att förmedla oavsett kön, etnisk bakgrund, religionstillhörighet eller någon funktionsnedsättning så är alla individer lika mycket värda. Det är viktigt att värna om alla människors lika värde i ett demokratisk samhälle!!


Tova ull (bildspel)

Referens:

Läroplanen

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]